171031 Tisdag Castro Verde

Väderrapporten säger att det idag blir den sista dagen med högsommarvärme på ett tag. Sedan ska det bli svalare och regn några dagar. Så idag är det bäst att passa på att byta och tvätta lakan, så de kan torka fint utomhus. Japp, det är Evas förmiddagsjobb!

Björn ägnar sig under tiden åt att scanna TV-kanaler; men neeej, det är lika hopplöst som förra året! Det är ju för märkligt; för en vecka sedan i Spanien hade vi 32 kanaler att välja mellan men här verkar det helt omöjligt! Det är bara att ge upp!

Istället ger vi oss iväg på en kort barragem-skådning och idag tar vi med både handkikare och tubkikare, för att få bättre vadar-spaning. Errol får lämnas hemma i Homer under tiden. Kul; det är en hel del fåglar på plats. Vi räknar in totalt 30 arter på vår korta skådarstund; Skedstork, Grå-, Silkes-, Ägrett- och Ko-häger, Röd Glada, Härfågel, Kungsfiskare, Större Strandpipare, Skogssnäppa m fl. Nöjda cyklar vi hem till Errol igen!

Framåt 17-tiden svalnar temperaturen till möjlig Errol-promenad, så vi ger oss ut över torr-ängarna bakom Castro Verde. Vi njuter av den ljumma kvällsvinden och Errol kan fritt lufsa på i egen takt. Men, bevisligen tycker han dock att det fortfarande är alldeles för varmt ute, för när vi är nästan hemma igen, hoppar han tveklöst rakt ner i fontänen i vår lilla park! Han njuter av att vada omkring i fontänen och får sedan ”labbe-fnatt” och rusar i full karriär, runt, runt i parken! Så ikväll får vi in en fontänbadad, våt, men lycklig labbe i Homer!

171030 Måndag Castro Verde

Vi vaknar åter till en varm och solig dag. Äter frukost i lugn och ro, sätter oss sedan utanför Homer, för att njuta en stund innan vardagsrutinerna rullar igång.

Carla kommer förbi en sväng, på väg till sin studio. Hon vill visa sina nya projekt. Det är inte några dåliga projekt! Carla lämnar nu de mindre smyckena i pärlor och går över till att förfärdiga halsband, som helt och hållet består av pärlor, t o m smyckeslåset! Det är helt magnifika halsband hon visar oss och sedan skyndar hon vidare till sin studio för att fortsätta jobba med sin konst.

Vi tar nu en tur ner till centrum för att uträtta lite ärenden. Björn tar med Monark-cykeln, för att se om någon cykelreparatör kan fixa så att växlarna fungerar. Jajamen; på fem minuter fixas detta utan någon kostnad alls! Några smärre inköp görs och sedan är det dags för en fika på vårt lilla favoritcafé. Errol kan då vila ut i skuggan under cafébordet, för att vara redo för promenaden hemåt igen. Han minns precis var alla ”gårdshundarna” finns och var de kommer att ”anfalla”; det gäller att vara på sin vakt!

När vi kommer hem igen, tittar irländska Bill och Breda över, för att visa foton på barn och barnbarn samt från sin vigsel. De är ju faktiskt nygifta, sedan i början av oktober i år. Det är roligt att få ta del av varandras liv!

Eva tar sedan en snabb skådartur ut till den lilla barragemen. Där erbjuds ungefär samma fågelobservationer som igår, men det ger alltid en tillfredsställelse att återse arterna.

Den lilla barragemen

Vi fortsätter att njuta av den sköna sommarvärmen resten av dagen; utom Errol förstås, som kryper in i skuggan under Homer. När vi sedan sitter utanför Homer i det ljumma kvällsmörkret, för att invänta att Tornugglan ska komma, ja då går Errol in i bobilen och lägger sig. Vi har verkligen olika behov! Tornugglan lyser med sin frånvaro denna kväll, men några Fladdermöss gör flyguppvisningar framför oss. Carla och Telémaco kommer sedan förbi och pratar en stund. De berättar att det fantastiska kulturutbudet, som nu har varit under flera år, kanske kommer att förändras, då det nyligen varit val och kommunledningen är utbytt. Vi får avvakta och hoppas på att en ”kulturkalender” ändå kommer att ges ut snart. Framåt 19-tiden flyttar vi in i Homer igen, för nu börjar det knorra i magarna efter lite kvällsgott!

171029 Söndag Castro Verde

Vintertid även i Portugal och klockan har flyttats bakåt en timme. Vi ligger konstant en timme efter Sverige tidsmässigt. Så vi sov en lång natt och vaknade tidigt idag.

Solen strålar för fullt på en klarblå himmel och idag har vi ca 28 grader varmt. Det blir inga större eller krävande aktiviteter med andra ord!

Björn får äntligen ork och lust till att läsa. Han ger sig med liv och lust in i livet i Grekland, mot slutet av andra världskriget; Ploget och Svärdet av Theodor Kallifatides. Underbart skriven!

Eva har en del vardagsrutiner att uträtta; handtvätt av resekläderna och Errols kloklippning samt örontorkning. Ja, det är fullt tillräckligt! Telefonsamtal och videochatt med barn och barnbarn hinns också med.

Errol vill ändå ut på promenad, men det får blir flera stycken och korta sådana. Han gillar inte denna värmen, utan vill helst ligga inne i Homer. Han väntar på väderomslag så att den omtalade fotbollsturneringen kan starta!

Det blir mycket och många samspråk med goda vännerna och grannar under dagen. Vi vill alla, helst bara sitta i skuggan och ta det lugnt. Största delen av dagen sitter våra grannar, tillika fågelskådare, Chris och John (England) i skuggan av Homer och småpratar med oss.

Nåja, det är mycket varmt, men vi har lyft ner våra cyklar och också tvättat av dem resdammet, så vi måste ju bara ta en liten tur ut till barragemen för att se om där finns något vatten och några fåglar. Neej, säger John, barragemen är helt torrlagd så där finns inga fåglar! Ok, men vi tar en liten tur ändå. Ha, barragemen är vattenfylld och vi trotsar värmen en stund för skådning! Inga sensationer, men där finns Hägrar, Tofsvipor, Skogssnäppa, Styltlöpare, Smådopping och några fler arter. Härligt! Nöjda, med mini-skådningen cyklar vi hem igen!

Framåt kvällskvisten, när solnedgången närmar sig, börjar värmen svalna ner till Errol-temperatur. Vi går en sväng upp över de torra ängarna bakom vår ställplats och Errol njuter av att springa fritt en stund.

171028 Lördag Zafra – Castro Verde Portugal

Vi vaknar ganska tidigt och lämnar Zafra i strålande solsken, redan vid 09-tiden. Det är faktiskt bara ca 17 mil till Castro Verde härifrån, så vi kan köra lugnt och njuta av naturen. Det är verkligen en vacker natur vi åker genom; kullar med korkekar, passerar bergsmassiv, dalar med torrlagda flodbäddar. Vi kör hela tiden på mindre vägar mot gränsen till Portugal. Ja, det är inte bara mindre vägar; det är faktiskt rena rama tvättbrädevägar!

Helt sönderskakade passerar vi gränsen till Portugal och skakar vidare ända till Beja, där vi stannar upp för att handla lite grann. Nåväl, nu har vi bara 5 mil kvar till Castro Verde och nu får vi åka på den släta, fina IP2; så skönt; ljudlöst och mjukt! När vi kommer till Portugal, får vi också dra tillbaka klockan en timme. Så redan vid 13-tiden seglar vi in på Campismon i Castro Verde!

Vi hinner inte ens stanna motorn innan de första vännerna kommer rusande mot oss! Jaa, så roligt; här kommer portugisiska Carla och Telémaco, sen kommer kanadensarna Nancy och Antonio, tätt följda av irländarna Bill och Breda. Pussar och kramar utdelas och snacket är igång!! Nu kommer också holländarna Jacob och Ferrie susande, tätt följda av engelsmännen Chris och John (fågelskådarvänner). Antonio dirigerar in Björn på en bra ”pitch”, medan Eva är kvar i ”grannsnacket”. Errol rusar, helt salig, omkring bland alla vänner! Ja, det är härligt att vara tillbaka!

Det tar faktiskt resten av eftermiddagen för oss att installeras på boplatsen; det dyker ju upp flera ”gamla grannar”, som måste språkas med, även om inte så nära bekanta.

Vår boplats 6 mån framöver

Nu pockar också Errol på sin uppmärksamhet och vill ut för att läsa senaste Castro Verde-nyheterna. Så får det bli, men inte så lång promenad, för det är faktiskt fortfarande 29 grader varmt ute, fast klockan är 18 på kvällen!

Castro Verdes stäpper

Inte nog med alla grannar, som hälsar oss välkomna! En Svart Rödstjärt knixar omkring på vår boplats och hälsar oss välkomna!

Senare på kvällen, när vi sitter utanför Homer och i kvällsmörkret och njuter av den ljumma kvällen, får vi en underbar uppvisning av Tornugglan, som har sitt revir här. Bättre kan det knappast bli!

171027 Fredag Medinaceli – Zafra Spanien

Denna morgon njuter vi av en fantastisk soluppgång över bergen, under vår frukost. Startar sedan vår resa mot Zafra i strålande sol.

Vi fortsätter resan på A2, på ca 1100 meter över havet. Passerar Madrid genom ett fantastiskt nätverk av motorvägar, med mycket tät trafik. Det går hur smidigt som helst, inte ett enda stopp! Dock ligger det ett gult avgasmoln över en stod del av staden!

Vi fortsätter A5/E90 mot Badajoz, hela tiden på fina vägar. Vi passerar Extremadura och ser avfarterna mot nationalparken Monfrague. Men, den här gången, står vi över längtan efter gam- och örnskådningen där. Vi får ändå njuta av 10 st gamar som svävar över oss, nära vägen. Det är också gott om Tornfalk, Ormvråk, Röd Glada. Nu får vi också möta de första Tofslärkorna, Blåskatorna och första Iberiska Varfågeln. Det känns härligt och igenkännande!

Vi har fått insider-ornitologtips om att skåda Småtrapp när vi passerar Trujillo/Belén. Vi skådar så mycket vi kan, men resultatet blir såklart noll!

Vi anländer till Zafra vid 17-tiden och det är strålande sol, ca 28 grader varmt! Installerar oss på ställplatsen, som vi sedan tidigare, vet är bra. Errol får mat och vi tar genast en promenad. Det är varmt, säger Errol! Vi sätter oss i skuggan på en servering och svalkar oss med varsin öl.

Vi sitter där en god stund och bara njuter. Intill oss sitter en spansk barnfamilj och ganska snart börjar minsta barnet att närma sig Errol. Mamman kommer över med sin mobiltelefon för att visa oss bilder på deras hund – en brun labradorpojke!

Vi strosar sedan sakta hemåt genom den fina staden, trötta efter en lång dags bilåkande. Nu stundar lite enkel matlagning och tidig sängvila. Imorgon åker vi till Castro Verde!

171026 Torsdag Palamós – Medinaceli Spanien

Det blir lika fint väder idag igen, soligt och varmt. Vi lämnar nu den spanska kusten och Medelhavet, för att åka rakt västerut över Spanien, mot Portugal. Vi åker C25 mot Lleida och sedan N11 mot Zaragoza och därefter A2 mot Madrid. Det är hela tiden gratisvägar, med fin standard. På N11 är det nästan enbart långtradare som kör och därför är vägen lite sönderkörd och hoppig.

Från Palamòs, C25 mot  Lleida och Zaragoza, norr om Barcelona

Vi åker nu upp över bergen, genom tunnlar och passerar högplatåer. Vi kopplar på vår ”gam-spaning”, men ser faktiskt bara 1 st gam utmed vägen. Däremot ser vi 5 Röda Glador, som tillsammans cirklar uppåt på termikvindarna.

Det är ont om rastplatser utmed vår färdväg, så till slut får vi in vid en nerlagd, öde bensinstation, för att få vår eftermiddagslunch. Vi är dock inte helt ensamna där! En ”sexy girl” jobbar för fullt  med att främja sina kundkonter. Varken hon eller vi låter oss dock störas.

Vi möter inte en enda husbil utmed vår färdväg idag. Uppe på högplatåerna, bland alla långtradarna, känns det som om vi vore i Texas i USA. Vidsmila, sandiga vyer, där bara traktorer virvlar upp sandrök ute på de torra jordarna.

Är det Texas i USA?

Med jämna mellanrum hälsar vår gamle vän, Veterano Osborne, oss välkomna!

Veterano Osborne

Vi har ställt in GPS:en på en ställplats, ca 15 mil väster om Zaragoza, utmed A2 – Medinaceli. Vi anländer ca 17:30 och det är fortfarande soligt, varm och skönt! Vi tror först inte att det är möjligt att ställplatsen överhuvudtaget finns, för vi lämnar A2 och åker sedan på smal, snirklig väg högt upp på ett berg. Jodå, här ligger den gamla staden Medinaceli, med en fin, gratis, ställplats som har utsikt över dalen. Det står en husbil på plats, ett par engelsmän, som vi pratar med en stund. Flera Rödstjärtar hälsar oss välkomna till platsen. Errol måste nu få mat och sedan tar vi förstås en promenad runtomkring i den gamla staden.

Vi hinner sitta utanför Homer en stund och  njuta av den sista kvällssolen, när vi kommer tillbaka. Dessutom är ställplatsen en perfekt plats för en träningsmatch för Homer-Zlatan! Den första för säsongen! Oj, oj, oj vilken toppform Homer-Zlatan är i! Vi behöver knappt agera utespelare; han sköter i stort sett hela matchen själv och vilka inlägg/räddningar han gör! Homer-Zlatan är på topp!!

Hör och häpna; på Errols kvällspromenad ser Björn många Lysmaskar på torrängen, intill vår ställplats!

Morgondagens mål blir kanske Zafra, även om det känns långt att åka ca 55 mil, men kartläsningen har inte erbjudit oss några lockande alternativ utmed vägen. Vi får se var vi hamnar imorgon?!

171025 Onsdag Palamós Spanien

Ja, vi beslutade oss för att stanna kvar i Palamós för en återhämtningsdag. Vi sover ut och vaknar sedan till en strålande sol med molnfri himmel, 25 grader varmt! Underbart!

Vi äter frukost i lugn och ro. Går sedan till Aldi för att kompletteringshandla lite grann, under en kombinerad Errolpromenad. Björn köper också en säkring à 6 kr, till vår TV.

Homer får sedan en liten städuppfräschning, men sedan är det dags för att gå ner till La Fosca-stranden för årets första dopp. Errol känner igen sig och går med raska steg ner mot stranden. Ok, det är hundförbud på stranden, men nu när det är ”off-säsong” är det många som har hundarna med sig, så vi tänker låta Errol få ta sig ett dopp.

Errol vet precis vad som stundar och kan knappt bärga sig innan han får rusa ner i Medelhavet. När han kommer upp ur plurret får han självklart ”labbefnatt” och omvandlar sig till en svart kanonkula, som rusar runt, runt i sanden. Tyvärr ligger det en solbadande dam i vägen, som nu omvandlas till en sandbadande dam......men vad bryr sig en lycklig Errol om det?! Efter en stund infångas den galna hunden och vi skyndar genast upp på strandpromenaden igen. Errol tittar surt på oss och förstår inte alls varför vi avbryter denna lyckliga stund! Men, nu är det vår tur att få doppa oss i Medelhavet. Det är underbart skönt, men faktiskt lite svalt, ca 18 grader i vattnet.

Badbevis!

Sedan softar vi lite i solen på strandpromenaden och Errol blir genast uppraggad av en snygg, ung, spanjorska – lite lik en Pointer. Hennes matte kan inte heller motstå Errol-looken, utan närmar sig snabbt och vad händer? Hennes snabba spanjorska glider ur sitt koppel! Hon rusar fram till Errol och bjuder upp till dans, lek på stranden och bad! Men, vad ska han göra? Han är fjättrad invid sin matte och kan bara sukta efter den snygga damen! Ja, vi får sedan släpa hem honom från stranden och han stannar ideligen resolut och talar om att vi borde gå tillbaka till stranden för att ragga brudar! Näpp, nu blir det raka spåret hem till Homer för eftermiddagslunch!

Vi hinner sedan med några telefonsamtal och videochatt med barnbarn under eftermiddagssiestan.

Sedan är det dags för kvällspromenaden. Errol och Eva går en sväng ner till Palamós marina. Vi ser mängder med knixande Rödstjärtar under hela promenaden. Härligt!

Marinan i Palamós

Björn har under tiden fixat med vattenpåfyllning och säkringen till TV. Nu går det fint att se på TV igen!

Imorgon är det dags att lätta ankar och dra vidare mot Portugal. Kartläsningen säger oss att vi siktar mot Madrid imorgon. Vi får se hur långt orken och lusten räcker!

171024 Tisdag Sommierés – Palamós Spanien

Fint väder idag också, så skönt! Vi tar ett litet samspråk med Höga Kusten-folket innan vi lämnar Sommiéres i strålande sol.

Vi åker sedan mot Clermont l´Herault på A750,  vidare på A7 mot Beziers, till Narbonne och Perpignan. Lämnar sedan Frankrike och glider över Pyreénerna in i Spanien. Javisst kör vi genom ett otal rondeller, men mestadels stor, fin icke-betalväg.

Lite lunchrastning bland vinfälten

Före gränsen och efter gränsen dyker det som vanligt upp sexy girls, med jämna mellanrum. Vissa sitter fullt påklädda på sina plaststolar och läser, medan andra visar upp sig i top och bara stringtrosor. Tur att det är soligt och varmt!

Det är inte bara sexy girls, som dyker upp utmed färdvägen, även en flock med Tranor snurrar högt uppåt i termikvindarna på sin väg söderut.

Framåt 16-tiden glider vi in på dagens slutmål – Palamós, söder om Girona, på Costa Brava-kusten. Den här ställplatsen vet vi är bra; 12 euro inklusive el, tömning och fyllning av vatten, dusch och wifi. Det är promenadavstånd ner till Medelhavet, så Errol och Eva går genast en promenad ner till den lilla ”inhemska” stranden La Fosca, för att se om det verkar badbart. Jadå, här leks det på stranden och badas för fullt i havet.

När vi kommer hem till Homer, kan vi sitta ute en god stund på kvällen och njuta av sommarvärmen. Idag har det varit strålande sol och 25 grader varmt. Vi ser fram emot att också få njuta av en välbehövlig dusch ikväll. Kanske stannar vi en dag, pustar ut och njuter?!

La Fosca

Smultronträdet med blommor och frukt

171023 Måndag Vienne – Sommiéres Frankrike

Vaknar faktiskt till solsken och lämnar även Vienne i solsken. Vi åker faktiskt i solsken hela dagen och temperaturen stiger hela tiden!

Hej då Vienne!

Vi bestämmer oss för att åka till en känd ställplats i södra Frankrike, nämligen i den medeltida staden Sommiéres. Vi känner väl till staden och dess underbara, medeltida miljöer.

Det blir dock en lång och tröttsam resdag. Vi åker genom stad efter stad, genom rondell efter rondell och det känns som vi inte kommer någonstans. Vi har ju åkt denna väg, söderifrån, på hemresan i mars, men vi förstår inte alls varför GPS:en inte nu styr in oss på gratis motorväg A7? Vi får hela tiden åka på mindre D-vägar och ibland N-väg.

Idag styr GPS:en också in oss över Nimes, som är en stor stad och det är inte så lyckat vid 15:30-tiden på dagen (även om det är en en måndag!). Vi hamnar i rondell efter rondell och varje rondell är också utrustade med stoppljus; ibland både innan rondellen och inuti rondellen; det blir hur långa bilköer som helst, i tredubbla led!! Nåja, till slut kommer vi utmattade, ut ur Nimes och landar till slut i Sommiéres, framåt 16-tiden.

Vädret är sommarlikt och vi tar genast en njutbar promenad i kända Errol-miljöer, utmed floden Vidourle. Åååh, så härligt det är med sol och värme! Vi träffar på en tonårsflicka som rider på sin häst, vid stranden av Vidourle och vi försöker prata med henne, men tyvärr kan hon inte ett ord engelska. Vi strosar vidare, så sakteliga i njutbart väder, hem till Homer igen.

Väl hemma, dyker det upp ett svenskt par från Höga Kusten-trakten, som vill samspråka en stund. Vi utbyter erfarenheter om resvägar och ställplatser. De är på väg ner till Gibraltar, så troligen ses vi väl inte mer under denna resa.

Nu stundar lite korsordslösning, telefonsamtal, mailande och sedemera matlagning. Imorgon åker vi vidare in i Spanien och troligen till en känd ställplats på Costa Brava-kusten; Palomas; där vi stannade några dagar i våras under hemfärden.

171022 Söndag Goncourt – Vienne Frankrike

Idag har vi i stort sett sol under hela resdagen. Skönt! Vi kan njuta av sol och av det underbart vackra landskapet, när vi glider fram på vår söndagsresa söderut mot Vienne, söder om Lyon.

Ja, det känns verkligen som en söndagsutflykt! Strålande väder och vi åker hela tiden på mindre vägar med få trafikanter. Vi glider genom by efter by och passerar hundratals rondeller utmed vår väg. Det är endast motorväg förbi Dijon och Lyon, där det förstås är mycket trafik.

Nu börjar vi nog ha åkt ikapp flyttfåglarna. Vi ser en sädesärla, mängder med stora Star-flockar, Tornfalk och flera Röda Glador. Vi ser också ett helt fält med Ägretthägrar och en hel flock Skogsduvor som provianterar på en åker och skräms upp i flock till flykt.

Ställplatsen i Vienne är helt centralt belägen, nära floden Rhone. Den är gratis, tömning finns. Vi tar, som vanligt, genast en Errolpromenad. Tyvärr är det en ganska tråkig hundpromenad! Nästan inte en grön fläck, bara gator med hårt brusande trafik runt omkring. Vi går ändå ner till Rhone, men promenadstråket är inte särskilt trevligt, varken för människor eller hundar, så vi strosar sakta hem till Homer igen. Det var väl tur; för nu öppnar sig himlen för dagens första regnskur!

Vienne vid Rhone-floden

171021 Lördag Köln – Goncourt Frankrike

Lämnar det vackra Köln och siktar nu på att i första hand åka in i Luxemburg för att se om det fortfarande är låga dieselpriser där. Vädret är blandat med sol och regn, men övergår sedemera alltmer i kontinuerligt regnande.

Med hjärtat i halsgropen och nästan tom tank seglar vi in i Luxemburg, närmare bestämt i Frisagne, för att tanka. Ok, det är inte lika billigt som för ett år sedan. Lite besvikna blir vi allt; dieseln kostar 10:18 euro/liter. Hur som helst, full tank blir det! Vi tuffar vidare i regnet in i Frankrike och mistlarnas land.

Vi åker förbi Metz och Nancy. Vi har GPS:en inställd på ”undvik betalväg”, men ändå leder den in oss på A31 som är en ”betal-motorväg”. Förskräckta åker vi av på första bästa avfart – Neufchateaux = 16 kr. Vi sätter nytt mål på en ställplats i den lilla byn Goncourt, intill floden La Meuse. Ställplatsen är kostnadsfri med tillgång till tömning och vatten. Den ligger mycket vackert helt nära La Meuse. Här finns plats för 20 husbilar och när vi kommer vid 17-tiden står det redan ca 10 bilar där, men det finns fortfarande gott om utrymme för oss. Vi installerar oss och inväntar regnets upphörande. Det visar sig omöjligt! Vi får allt ta en Errolpromenad ändå innan vi går hem för matlagning och kartläsning mot morgondagens mål.

Ställplatsen i Goncourt

171020 Fredag Wilster – Köln

Sover i 10 timmar som klubbade grisar, alla tre! Efter frukosten startar vi mot Glückstad och hoppas på att det inte är någon kö till färjan. Enas om att Wilster är en bra ställplats för att ha nära till färjan. Det är bara 2 mil från Wilster till Glückstad och tar ca 20 min att köra.

Det är inte så gott om plats på färjan!

Skönt att det inte är någon kö vid färjeläget! Vi får genast köra ombord. Färjan kostar 175 kr för 2 personer och Homer. Turen tar ca 45 min och väl framme ställer vi GPS:en för vidare färd mot Bremen.

Vi blir lite förvånade att vår GPS styr oss mot Cuxhaven, i nordvästlig riktning. Den här vägen har vi inte åkt förut, men ok, vi tuffar på! Först åker vi på en mindre väg, kantade med fruktodlingar. Vi ser skyltar med ”Verschmutze Fahrbahn” och ja det kan vi intyga. Vägen är onekligen smutsig och lerig av alla jordbruksfordon; särskilt som nu när det regnar lite grann. Tydligen har vi råkat lägga in en way-point utmed vägen, för plötsligt blir vi lotsade rakt genom en liten by, med trixiga, trånga gator, för att sedan komma tillbaka ut på den rätta vägen igen!

Strax innan Cuxhaven återgår vägen till Autobahn ner mot Bremen. Vi ser fullt med Silkeshägrar på de gröna fälten utmed vägen. Fortsätter förbi Bremen och nedåt Osnabrück börjar trafiken att tjockna till. Ja, det är ju fredag eftermiddag och vägarbeten förekommer = Stau!

Vid stannar för lunchrast och Errolkissning och nu tittar faktiskt solen fram igen. Men, solskenet byts snart ut mot mörker! Vid ett vägarbete, med avsmalnade vägbanor, kör vi i ett felaktigt körfält och kommer för nära en långtradare. Vår markis tar i långtradarens backspegel (som trasas sönder) och vårt ena positionsljus försvinner samt Homer får fula ytskador på markisplåten. Usch, vilken smäll det hördes! Vi blir helt förskräckta förstås och skyndar oss att köra in på en P-plats, så fort som möjligt. Långtradaren hänger på och chaffisen har redan ringt efter Polizei. Björn får betala 350 kr i böter och en skadeanmälan får göras till försäkringsbolag. Det här känns ju inget vidare, men vi får vara glada att det inte blev värre skada eller rent av en trafikolycka!

Smått chockade fortsätter vi sedan vår resa mot en ställplats i Bergische-Gladbach, nära Leverkusen. Minsann, om inte GPS:en styr in oss på nya vägar igen! Dock blir det nu rakt in i Ruhr-områdets hjärta; förbi Essen, Oberhausen, vilket innebär kontinuerliga Stau!

Nåväl, till slut, framåt 19-tiden, kommer vi fram till ställplatsen. Vilken besvikelse! Ställplatsen är full; dock inte med husbilar, utan med husvagnar som står huller om buller. Det är ett helt gäng med  irländska gästarbetare som har belamrat hela ställplatsen. Åh, vad trötta vi blir nu!

Nytt mål måste bara sättas och vi hittar en ställplats mitt i centrala Köln (bara 1 mil bort). Vi kommer fram en halvtimme senare och får faktiskt den sista platsen. Äntligen får vi pusta ut efter en lång dag. Vi skyndar oss ut med Errol, som väntat länge nu på att få komma ut på promenad. Lite fredagsmys får det allt bli hemma i Homer. Kantarellpaj, tyskt bröd, oliver, camemberost och vin, smakar bra efter den här lite trista dagen!

171019 Torsdag Varberg – Wilster Tyskland

Halv fyra på morgonen börjar Errol att uppvakta oss! Åh neeej, han kan väl verkligen inte mena att han behöver gå ut nu??!! Eva försöker länge och återkommande att övertyga honom om att det fortfarande är natt och vi måste sova! Neeej, säger Errol enträget – han måste faktiskt få gå ut! Björn studsar upp och hoppar i kläderna så Errol får komma ut på promenad! Eva är mycket nöjd med att få stanna kvar i sängvärmen! Jodå, Errol hade mycket riktigt magknip och fick uppsöka lämplig toalettbuske ett par gånger!

Efter ytterligare en timmes sömn, väcker mobilen oss vid 05:30 för morgonbestyr, inför färjeavgång kl 07.

Under den här överresan har vi den lilla ”hundloungen” helt för oss själva, vilket vi kan förstå, för här är knappt rumstemperatur! Det blir ruggigt svala 4,5 timmars färjefärd! Sista färdtimmen får vi dock påhälsning av en blandrasvalp på 4 månader som läskar Errol med en uppsjö av tuggben.

Jacka på, för det är ruggigt kallt här!

Väl framme i Grenå (mulet, regnskurar, 14 grader varmt) sätter vi GPS:en mot Flensburg. Under Danmarksfärden ser vi den första ryttlande Tornfalken (alltid en glädje att se). Vi stannar och rastar för lunchmacka och Errolpromenad, så fort som möjligt och efter ca 2 tim passerar vi gränsen mot Tyskland. Vi fortsätter mot Schleswig och Rendsburg, för nu har vi satt vårt nattmål till en ställplats i Wilster (en mindre stad, 9 km från Itzehoe). Vi tänker nämligen ta färjan över Elbe, vid Glückstadt, för att slippa omvägen förbi Hamburg.

Vi är framme i Wilster vid 17:30 och godkänner ställplatsen, som är gratis. Vi är totalt 4 st husbilar där, med gott om utrymme på en stor gräsyta, ca 200 m bara till stadens gamla stadskärna. Vi går genast en kvällspromenad runt den gamla katedralen och genom stadens gator i vackra, historiska miljöer. Kvällen är skön med sina 17 grader, så en tröja räcker gott.

Väl hemma i Homer igen, känns det mycket skönt att slappna av med en god öl, innan kvällsmaten väntar. Det blir något så kulinariskt som tyska korvar, med tyskt bröd, stark senap och god öl därtill! Vi somnar sedan tidigt och gott i Homers famn. Morgondagens mål väntar, men är ännu okänt.