180131 Onsdag Castro Verde – Faro – Castro Verde

Vi bestämde oss, redan igårkväll, att åka till Algarve idag, för att göra en del inköp. Vår kökskran har slutat fungera, vi behöver nya påslakan, vi vill bekanta oss med flygplatsen i Faro! Japp, vi är redo för en lång förrättningsdag med Homer!

Under resan ner till Algarve, ser vi att alla Mandelträden nu står i blom; det är så vackert!

Vi åker först till Camper Service, vid Quarteira. Vilken tur vi har; det är gott om plats på parkeringen och nästan inte någon före oss i kön! Helt otroligt; här brukar vara fullt med väntande husbilar! Medan Björn går in för att köpa microswitch till vår kökskran, går Errol och Eva en kort promenad. Snart nog kommer det en Alaskan Malamute-tik på två år och bjuder upp till dans! Vilka vackra blå ögon hon har! Paret umgås en god stund, men tyvärr är det inte utrymme här för någon längre dansstund, så de måste skiljas åt!

Efter väl uträttat ärende hos Camper Service, åker vi vidare till Ikea. Varuhuset verkar nytt och det är inte särskilt välbesökt idag. Vi strosar runt och letar upp de saker som vi vill köpa; påslakan (ett par av våra har gått sönder), stor teflon-stekpanna, citruspress och en handduk. Det känns konstigt att läsa alla svenska benämningar på varorna! Vi tittar in i den svenska matbutiken också; men nej där blir inga inköp gjorda; en kaviartub kostar 40 kr osv. Vi avslutar besöket med varsin varm korv med rostad lök; dock smakar korven inte ett smack, men det får duga som lunch idag!

Nu är vi redo för att åka vidare till Faro flygplats. Vi vill titta på en parkering, som ska fungera fint för övernattning med husbil. Den ligger precis intill start- och landningsbanan och med havet på den andra sidan. Där står många husbilar, men det är gott om plats, så vi parkerar Homer för att strosa runt en stund och låta Errol rasta sig. Det är ett fint område för vadarfåglar och vi hör genast ljudet av Storspovar samt andra vadare. Det här stället duger fint, som en övernattning, när Eva ska flyga hem till Sverige, om några veckor.

Därefter handlar vi lite på Aldi och åker sedan hemåt, nöjda med våra uträttade ärenden idag! Vi är hemma vid 18-tiden på kvällen och Björn går genast bort till Intermarché för att köpa några färska fläskkotletter att provsteka i vår nya stekpanna! Kvällsmåltiden är klart godkänd och smakar underbart gott!

180130 Tisdag Castro Verde

Vid vår frukost dyker Sandra och Fidel upp, för att hälsa ”Good Morning”. Fidel tackar Eva särskilt för de goda resterna av hennes kyckling, från gårdagens restaurangbesök!

Vädret idag bjuder på lite lätta skyar, lätt genomsläpplig sol och ca 17 grader varmt. Fint, då kan vi ta med Errol ut till Barragem da Horta da Nora, för lite skådning. Vi strosar över fälten, utan att se några kossor idag och då kan vi också passa på att gå runt sjön. Idag är fälten fulla med grupper av fjärilslarver; de rör sig och krälar om varandra; det är svårt att inte trampa på dem!

Det är verkligen en ljuvlig dag; perfekt för att strosa i sakta mak och lyfta kikarna med jämna mellanrum. Vi räknar in våra sedvanliga 30-tal arter. Vadar-arterna har minskat i antal; det är endast Styltlöparna som ökat på sig i mängd och blivit många fler. Skedstorkarna står, som vanligt, och sover vid sjökanten. När vi kommer till anda änden av sjön, stannar vi till för att spana efter vår Tjockfots-grupp; här brukar vi oftast se dem. Efter en liten stunds tålamods-kikande, utbrister Björn ”där står en”! Mycket riktigt; där står det en Tjockfot med sina gult lysande ben och gula ögon. Snart nog ser vi fler; flygande, framåtrusande och staty-stående. Nu blir vi mycket nöjda och strosar vidare hemåt igen.

Här är vårt "Tjockfots-ställe"

Lite vila hinner vi få innan det är dags för fotbollsmatch. Scenariot från gårdagen upprepar sig; Hollands damlag är hopplöst förälskad i ”guldbollen” och vill bara ha den i sin ägo! Homer-Zlatan spelar matchen själv med en totalt överlägsen seger!

Efter match-slut bjuder vi Phil och Sandra på en ”svensk fika”, utanför Homer. Vi har med en påse hembakade kanelbullar, som vi totalt glömt bort i frysen. Tyvärr, är de väl inte längre så goda, som när de var nybakade, men dock, en ”touch of Sweden”. Vår fikastund förhöjs ytterligare av en Tornfalk, som kommer förbisusandes över våra huvuden!

180129 Måndag Castro Verde

På morgonen ägnar vi en god stund till att ta farväl av den skotska familjen och de två små flickorna. Phil och Sandra får fina teckningar, Fidel ska klappas och Errol ska promeneras lite i koppel, innan de kan lämna vår campismo.

Vädret är ganska soligt idag, med en hård nordöstlig vind, dock inte kall. Vi stannar hemma idag och Eva tar med Errol på en långpromenad runtomkring i Castro Verde. När vi passerar marknadsplatsen, ser vi att kvarnen är i bruk. Kvarnvingarna snurrar för fullt i den hårda vinden och det betyder att någon mal mjöl idag. Det är ju fantastiskt att kvarnen fortfarande används och inte bara blivit en turistattratktion!

Lite senare är det dags att prova vår nya taktik, inför fotbollsmatchen; vi byter ut Hollands favoritboll mot en helt ny boll! Den nya bollen är vackert gul och faller, tyvärr, helt i damlagets smak! Det går, möjligen att några gånger lura bort damlaget från guldbollen. Portugal, som åter är på banan, jobbar hårt med att lura bort Holland från guldbollen, men det är nästan helt omöjligt. Dagens matchvinst går helt klart till Homer-Zlatan; även om Portugal gör sina bästa inlägg för att försöka upprätthålla matchens spel!

Några timmar senare, kommer Phil, Sandra och Fidel in till oss i Homer, för att språka över ett glas vin, innan vi går till restaurang Planicie, för att äta tillsammans. Björn beställer en mixad grilltallrik och Eva väljer kyckling i tomatsås. Vi får så mycket mat, så mycket gott vin och en underbar dessert, för 125 kr/person. Vi har en god middag och en mycket trevlig kväll tillsammans! Ett härligt avslut på en alldeles vanlig måndagskväll!

180128 Söndag Castro Verde

Under vårt frukostätande, roas vi idag av att titta på, när katten Fidel umgås med en av sina katt-vänner. Han har två kompisar, som regelbundet hälsar på honom; en hankatt och en honkatt. Idag är det honkatten som är här på besök. De har spanat in varandra på håll under flera veckor, men nu är de bekanta. De överfaller varandra, famnar varandra och tumlar runt i lek. Samma procedur är det när hankatten hälsar på. Vi förvånas över lekstunderna; det är inte alls vår erfarenhet från vårt forna kattliv. Vår katt Gustav hade inte en enda kattvän under sitt långa liv!

Idag är det strålande sol, men det blåser kuling i nordöstlig riktning. Vi bestämmer oss för en barragemskådning, eftersom NO-vinden inte är så kall. Errol hänger med förstås! Vi går över fälten, men upptäcker snart att det går ett gäng med långhornade kossor, lite längre bort på fältet. Hoppas de inte ser oss; för säkerhets skull smyger vi, oupptäckta, utmed staketet ända ner till sjön. Nja, det blir inga nya skådarsensationer idag. Vi gläds mest åt mängden Ladusvalor, som ilar fram över vattenytan i jakt på insekter. Vi räknar också till 16 st Vita Storkar, som i samlad trupp jobbar på en gemensam, liten yta på andra sidan sjön. Vi väntar, och hoppas på Tjockfot, men tji får vi; de vill inte visa sig idag. Efter ett par timmar går vi hemåt igen, efter en behaglig skådarstund i solen.

När vi kommer hem, har de skotska småflickorna väntat på oss. De vill genast klappa Errol och berättar att de väntar så på att vara med i dagens fotbollsmatch. 4-åringen springer och hämtar en teckning till Eva. ”Är det en fisk?”, gissar Eva. ”Nej, men ser du inte att den har armar och ben; det är ju du Eva”, säger 4-åringen. Javisst; nu ser jag; Eva höll den bara upp-och-ner! Även den teckningen får pryda en plats i ett Homer-fönster.

Nu drar vi oss alla tillbaka in i våra bobilar, för att ha en lugn stund, innan det är dags för fotbollsmatchen. Idag gästas vi av Skottlands juniorlag (4 år respektive 2 år), så spelet blir då lite lugnare. Hollands damlag har dock helt ballat ur och lägger sig på planen för att bevaka en särskild boll; håller fast den och vägrar spela mer. Homer-Zlatan sliter som en varg och tar hem hela matchen idag igen. Vi, coachar, enas om att byta ut bollarna till morgondagens match, för att se om Holland vaknar till liv igen!

Fidel gillar Homers soliga insteg

180127 Lördag Castro Verde

Härligt, vi får en solstrålande dag, med den nordostliga vinden. Då får vi lä vid Homer-sidan och kan solnjuta hela dagen! Alltså stannar vi hemma! På med shortsen och fram med stolarna.

Björn får låna en trave med tidningar, ”Nature´s home”, av Bill och Breda, så han slår sig till ro för att läsa i solen. Eva handtvättar och tar en lång Errolpromenad på förmiddagen.

Resten av dagen har de två, små skotska flickorna (4 år respektive 2 år) underhållit oss. De vill klappa Errol och Fidel hela tiden, fastän de är lite rädda. De vill ge Errol mat och vatten; det går fint med vår hjälp. De kommer med en teckning, som föreställer livet under havet; där finns bläckfiskar, krokodiler och farliga hajar m m. Teckningen måste såklart placeras i Homers vindruta, så att alla som går förbi, kan få njuta av den!

När det är dags för fotboll, vill även flickorna vara med och sparka boll. Det går ganska bra, för det holländska damlaget tar ”time out” idag och har bestämt sig för att endast bevaka en särskild boll; den håller hon hårt mellan tassarna. Där blir det många utvisningar med gult kort idag! Homer-Zlatan tar flickornas boll-kickar fint och de jublar. Det blir en klar vinst till Homer-Zlatan idag igen! Vad har hänt med hollands damlag??

Efter avslutad match sitter vi tillsammans med Phil, Sandra och Fidel, vid Homersidan, så länge som solen vill värma oss. Flickorna kommer och ger oss godnattkramar i mängd och sedan lägger sig lugnet över vår boplats.

180126 Fredag Castro Verde – Entradas – Guerreiro – Castro Verde

Äntligen är solen tillbaka på heltid och även så en klarblå himmel. Vad gör det, att vinden blåser hårt från väst; vi längtar efter att åka ut på skådartur!

Vi styr först ut till Entradas, men det är värst vad fåglarna gömmer sig idag! De gillar nog inte heller den hårda blåsten. Vi fortsätter vidare till Guerreiros, där vi parkerar Homer och går en skådarrunda. Errol känner igen sig bra här och kan lufsa lös i sin egen takt. Vi strosar omkring, men har ingen tur med fågelskådningen. Vi ser mest Tofsvipor överallt.

Idag hittar vi dock den första blommande Cist-rosen, alldeles ensam bland alla buskarna. Även andra blommor börjar dyka upp, så visst är väl ändå våren, så sakta på gång.

Vi går tillbaka till Homer och njuter av varsin god Silves-apelsin, innan vi sakta åker hemåt. Vi stannar till utmed vägen och kikar på en Röd Glada, som sitter på marken och mumsar på sitt byte, i godan ro. Vi blir aningen observanta, när vi tycker oss ana ett par Småtrappar som flyger på andra sidan vägen och försvinner ner i gräset. Sakta smyger vi vidare med Homer, beredda att stanna för eventuella observationer. Det är helt rätt taktik, för bara några hundra meter längre fram, får vi stanna till igen för att njuta en lång skådning av ett 10-tal Småtrappar, som födosökande går omkring på fälten! Det är första gången vi kan se dem på så här nära håll! Vi står kvar en lång stund och njuter! Nu kan vi mycket nöjda åka hem till campismon igen!

Errol är som vanligt glad att komma tillbaka och ligga ute i solen, för att invänta grannar att prata med. Givetvis väntar han också på stundande fotbollsmatch. Idag är faktiskt holländska damlaget lite avslaget och tar gärna på sig många utvisningar. Vinsten går helt klart till Homer-Zlatan!

180125 Torsdag Castro Verde

Idag är det en småregnig och blåsig dag. Tråkigt; vi måste hitta på något skoj!

När Sandra morgonkissar Fidel, utanför Homer, öppnar Björn fönstret och föreslår att vi ska laga mat tillsammans. Sandra nappar genast på förslaget och säger att det passar fint, för de ska fira ”Burnes evening” ikväll, med att dricka whiskey och äta pudding. Gemensamt beslut fattas att påbörja ”Burnes evening”, efter dagens fotbollsmatch. Björn har köpt fina kotletter att steka och Phil vill ha kokt potatis därtill samt sallad.

Skotten och poeten Robert Burnes, född 25 januari 1759, har sin alldeles egna dag i den skotska almanackan. Det är vanligt att man därför firar 25 januari med whiskey och middag. Burnes har bl a skrivit texten till ”Auld lang syne” och många andra kända dikter, som tonsatts.

Men, först ska vi gå till veterinären för att få svar på Errols urinprov. Errol kliver modigt in i väntrummet och småpratar med andra väntande portugiser, innan vi får komma in. Provet visar alldeles för högt ph-värde, vilket kan tyda på en infektion. Ordinationen blir att ge Errol hög dos C-vitamin en vecka och sedan komma åter med nytt urinprov. Vi gör ett försök och hoppas på det bästa!

Ska det bli någon fotbollsmatch idag tro; än så länge verkar vädret göra det omöjligt! Men vid 15:30-tiden upphör småregnandet och visselpipan ljuder! Det blir en lerig och slirig match idag; spelarna tumlar runt på den leriga planen ända till tiden för avblåsning ljuder. Vilka kämpar!

Nu börjar ”Burnes evening” och vi samlas ute i solen (som förgyller seneftermiddagen) för att fira Robert Burnes födelsedag, genom att skåla i whiskey. Den unga familjen, från Skottland (som vi har till grannar), bjuds självklart in och Sandra sjunger en av Robert Burnes tonsatta dikter. Telémaco, som kommer hem från arbetet, bjuds också in att skåla med oss.

Sandra sjunger för oss

När solen försvinner, börjar det bli kallt och vi förflyttar oss in i Homer för matlagning. Björn steker kotletter och Sandra har gjort potatismos. Vi avnjuter en mycket god måltid tillsammans och till dessert bjuder Sandra på en ”bread-and-butter-pudding”. Snart nog är vi så mätta och börjar sedemera bli sömniga. Efter ett långt och mycket trevligt ”Burnes-firande” skiljs vi åt och önskar varandra en god natts sömn!

180124 Onsdag Castro Verde

Dimman ligger kvar idag också; det är alldeles mjölkvitt ute. Men, idag måste vi ut på ny kissprovsjakt på förmiddagen. Errol tycker promenaden är helkonstig; varför smyger Eva tätt intill hela tiden, med en plastbunke i högsta hugg? Nåväl, till slut och efter massor av benlyft, lyckas vi fånga tillräckligt många droppar för att lämna till veterinären. Inne i väntrummet, vill Errol absolut stå invid entrédörren medan vi väntar. ”Ok, provet duger”, säger veterinären och vi får komma åter imorgon förmiddag för att få provsvar.

"kan vi gå härifrån nu?" säger Errol!

En lättad Errol smiter ut genom dörren och nu ska han få en alldeles vanlig, rask långpromenad, som belöning. Björn går under tiden in på den lilla livsmedelsbutiken i sta´n och köper oliver och en box med det lokalproducerade Entradas-vinet. Så ses vi sedan hemma, för att äta lunch.

När Phil blåser i visselpipan, för att samla lagen till match, har solen jobbat undan dimman och molnen. Alltså blir det en svettig och varm match för våra spelare. Men, både holländska damlaget och Homer-Zlatan sliter på, med låååånga tungor! Portugal har börjat komma i fin form igen och kickar bollarna så skorna flyger iväg; så ska fotboll spelas! Matchen blåses av när båda spelarna lämnar planen och ligger sida vid sida i skuggan, mycket nöjda, med varsin boll mellan tassarna. Det blev med andra ord en oavgjord match igen, möjligen en liten övervikt till Homer-Zlatan, som fick färre gula kort än holländska Sienna.

Nu inväntar vi morgondagens besök hos veterinären igen, för besked om provsvaren!

180123 Tisdag Castro Verde

Vi vaknar till en mycket mjölkvit och dimmig morgon. Det är tråkigt; men Eva har ändå bestämt sig för att tvätta idag och hänger också tvätten ute, i god tro att solen ska komma fram! När Eva hänger tvätten, kommer en av städerskorna förbi, pratar högt på portugisiska och gestikulerar vilt. Eva uppfattar orden ”roupa” och ”nao”; givetvis pläderar hon ”du är tokig, som hänger ut tvätten i denna dimma, de kommer aldrig att torka”! Hon går sedan, vilt gestikulerande och orerande, därifrån.

Antonio kommer förbi och hälsar godmorgon; ”varför hämtar ni mej inte längre till fotbollsmatchen”? Oj, det har vi inte gjort, eftersom han varit sjuk en tid! Men, idag blir det andra bullar av; Portugal ska hämtas i rätt tid för matchen!

Errol behöver få påfyllnad på sin rabiesvaccinering, så idag bestämmer vi oss för att gå till veterinären och boka en tid för detta. När vi öppnar dörren för att gå, står ”Herr Treben” där och väntar. ”Kul, att du kommer ut Errol; jag hänger med på promenaden”, säger ”Herr Treben” och följer med en bit på vägen.

Vi kliver sedan in hos veterinären och det är tomt i väntrummet. Veterinären kommer ut och säger att hon genast har tid för en vaccinering. Vi får komma in i undersökningsrummet; veterinären studerar Errols pass och gör sedan en generell undersökning. Errol skriker till när hon berör området vid njurarna; munkorg åker på och undersökningen måste gå vidare! Nåväl, vi får en plastburk med oss för att lämna in ett urinprov för analys.

Hur lätt är det att ta urinprov på en hanhund? Du har tre sekunder på dej, att pricka rätt, när han lyfter på benet! Nåväl, några droppar träffar plastburken och dessa återlämnas till veterinärens godkännande. Vi får återkomma kl 17 för provsvar.

Snart nog är det dags för fotbollsmatch. England har idag införskaffat en visselpipa, för att samla laget på rätt tid och för att kunna blåsa av för utvisningar. Vissling ljuder kl 15:30 och det fungerar perfekt, spelarna rusar ut ur bobilarna! Portugal har vid tidpunkten sovande siesta, men dyker sedan upp under andra halvlek. Det blir två avblåsningar för gult kort, nämligen när respektive spelare går av planen för att vila! Matchresultatet blir oavgjort!

Sedan är det dags att återbesöka veterinären! Urinprovet var inte tillräckligt för en fullständig analys! Vi måste ge oss ut på ny urinprovs-jakt imorgon igen!

När vi kommer hem igen till vår bobil, kommer Phil och Sandra rusande emot oss. ”Hur gick det hos veterinären”, undrar de, med oro i blicken. Vi berättar om morgondagens fortsatta jakt på urinprov!

Ja, städerskan hade rätt imorse; dimman har inte lättat och tvätten har inte torkat! Alltihop åker in i torktumlaren på kvällen!

180122 Måndag Castro Verde

Vi vaknar till en mulen morgon, med en fortsatt mulen förmiddag. Vi har inte varit vid Barragem da Horta da Nora, sedan vi kom tillbaka till Castro Verde. Alltså är det dags för en lokal fågelskådning!

Idag kan vi gå över fälten, så Errol tycker det är helt ok med promenaden ut till barragemen. När vi kommer fram och lyfter våra kikare för att titta på alla Skedstorkarna, får vi plötsligt se att det står en Svart Stork mitt ibland dem. Den är så vacker i sin kolsvarta kappa, med blodröda ben och lika röd näbb.

Vi möter också Castro Verdes första svalor idag. Det är Ladusvalor, som sveper fram över sjön och fälten i jakt på insekter. Strax därpå dyker det plötsligt upp en Svartvingad Glada. Vi får sedan skåda en hel flock, ca 50 stycken Tjockfot, som flyger in över en kulle, för att sedan gå ned för landning på fälten. Det är en ljuvlig syn med deras vackert tecknade ryggar och vingar.

Vi fortsätter att gå runt hela sjön och precis när vi är på väg att gå hem, beslutar sig Errol för att ta ett bad! Åh nej, det är det sista vi vill att han ska göra! Han muddrar upp dybotten rejält när han rusar i, så nu kommer han att lukta gott! Men, vad gör väl det, när en lycklig labrador sedan rusar upp och iväg över fälten! När vi nu lufsar hemåt, är vi alla tre mycket nöjda med vår fågelskådningsdag; Errol med ett svalkande bad och vi med ett 40-tal skådade arter!

Solen kommer allt fram på eftermiddagen och dagens fotbollsmatch spelas i värme. Spelarna orkar inte så länge, utan går av planen samtidigt och lägger sig bredvid varandra i skuggan för att pusta ut. Fastän de är varandras motståndslag, är de allra bästa vänner och de går sida vid sida, tätt intill varandra hem till bobilarna.

Vi tar till vara på den sista eftermiddagssolen och kompletterar njutningen med att äta upp de sista jordgubbarna, som idag förhöjs med vispgrädde; mmmmm.....så gott det smakar!

180121 Söndag Castro Verde

Igår eftermiddag var foxterriern ”Herr Treben” och hälsade på oss ideligen. Errol kommer bra överens med honom och han är också mycket vänlig tillbaka. När Björn och Errol öppnar dörren, för att gå ut på morgonpromenaden, står ”Herr Treben” där, ivrigt väntande och överlycklig. ”Kommer ni äntligen ut” säger han och hänger med på promenaden.

Resten av dagen återkommer han regelbundet hit och med jämna mellanrum blir han utjagad av Antonio, men ger inte upp. Under förmiddagen dyker det upp, ytterligare en gammal bekant, en liten ullig herre, som Errol också kommer bra överens med. Nu har dock Errol tröttnat på uppvaktningen och ligger inne i Homer och sover; de får hållas för sig själva där utanför.

Förmiddagen är molnig, men sedan städar solen bort alla molnen och vi slår oss ner i solen, för att njuta av ytterligare en skål av de ljuvliga jordgubbarna. Fotbollsmatchen närmar sig och det är dags att rusa ut på planen. Idag blir matchen återigen kort; det är soligt och varmt. Mitt under matchen dyker det upp en ung, vacker och höglöpande Beagle-tik! Homer-Zlatan släpper bollen och blir som förhäxad! Han rusar av planen och ägnar sig istället åt en diger uppvaktning av denna sexiga varelse. Han lyssnar inte på sina coacher och låter sig inte återkallas till spelplanen! Det blir utvisning med rött kort! Alltså går dagens seger självklart till Hollands damlag, som dock sympatiserar med Homer-Zlatan och lägger sig tröstande brevid honom.

Vid Errols kvällspromenad, möter vi Claudia, som bjöd hem oss igår till sina trädgårdsodlingar. Vi stannar och tackar för igår. Claudia videochattar just med sin syster, som bor i England. Vi presenteras för systern och får pratstund med henne också, innan vi går hem för kvällen.

180120 Lördag Castro Verde

Idag är det marknadsdag i Castro Verde, men en speciell sådan. Marknaden hålls runt kapellet Sao Sebastiao, i utkanten av vår lilla stad. På denna marknaden säljs också den första skörden av ”Pau Roxo” (lila morot). Trots att det är svensk högsommarvärme idag, tar vi med oss Errol, gör sällskap med Phil och Sandra och promenerar iväg till marknaden!

Idag börjar vi med att köpa ett halvt kilo oliver och några avocados. Vi går förbi flera stånd där man friterar ”Fatura” (nästan som en avlång flottyrmunk)och Eva kan bara inte motstå doften. En varm, nyfriterad ”Fatura” smakar ju bara mums! Sedan upptäcker vi att de också säljer färska jordgubbar. De brukar vara underbara, så vi köper en låda med 5 kilo, vilket kostar 50 kr. Nu ska här ätas jordgubbar!

Vi är dock lite besvikna på att Pau Roxo inte står att finna på marknaden och när vi frågar efter dem, får vi till svar att de säljs slut, direkt på morgonen!

När vi är på väg ut från marknaden träffar vi på Carla, som står och pratar med en vän. Vi blir presenterade för hennes vän Claudia, som genast bjuder hem oss, när hon får höra att vi inte ens fått se några Pau Roxo! Hon älskar nämligen att odla och har även några exemplar av de lila morötterna i sin trädgård. Hon pratar bra engelska, så vi babblar på hela vägen hem till hennes hus, inte långt från marknaden.

Hon odlar allt möjligt; banan, ananas, passionsfrukt, sallader, kryddväxter m m, allting i stora krukor, på sin innegård. Claudia drar snabbt upp några Pau Roxo ur en kruka och ja, de ser ut som vanliga morötter, fast delvis vita och lila. Hon visar och berättar om alla sina krukodlingar. Vi är så tacksamma för att hon ville ta sig tid att bjuda hem oss, för att visa sina odlingar! Vilken tur vi har!

En fantastiskt vacker Passionsblomma!

Nu går vi hem, med en mycket trött och varm Errol! Han får vila ut i Homerskuggan, medan vi njuter av en stor skål, krispiga, helt underbara jordgubbar vid Homers solsida.

Fotbollsmatchen ska såklart spelas, även om det är i varmaste laget för Homer-Zlatan och Hollands damlag. Holländska Sienna, är den som först rusar av planen, för att däcka på en skuggig plats, medan Homer-Zlatan kämpar till det yttersta, men även han ger upp till slut och slänger sig i skuggan. Nåja, matchen blev kort idag, men intensiv!

Idag sitter vi ute, tillsammans med Phil och Sandra, till framåt 18-tiden innan vi går in i våra bobilar. Vilken härlig, sommarvarm och innehållsrik dag vi haft!

180119 Fredag Silves – Castro Verde

Idag är det dags att säga ”hej då” till Silves, för denna gång! Vi är så tacksamma för de fina dagarna vi fick njuta av och ser verkligen fram emot att återkomma under våren!

På utfarten från Silves stannar vi och köper 5 kg apelsiner av samma man, som vi handlat av tidigare; en skottkärra står lastad med apelsiner, nedanför hans odling, en handskriven skylt uppsatt och en våg står gömd i en buske. Skottkärran står alldeles ensam vid vägkanten, så Eva får gå upp till huset, bland alla hundarna och kika runt efter apelsinmannen. Det är tomt och tyst; huset är tillstängt; men grinden till apelsinodlingarna står öppen. Eva går in bland apelsinträden och får syn på ett par fötter, som sticker ut från ett apelsinträd. ”Bon dia” ropar Eva och sedan ”Laranja”; apelsinmannen börjar prata för fullt på portugisiska och kommer ner ur apelsinträdet, med famnen full av de allra finaste apelsiner. Så fullgörs affären och det doftar alldeles underbart av de nyskördade apelsinerna under vår fortsatta färd!

Vi landar på Castro Verdes campismo strax före kl 13 och minsann, vår gamla plats är ledig! Holländske Jakob sitter på ”ljugarbänken” utanför receptionen och möter upp oss. ”Det stod ett holländskt par på er plats, men de åkte imorse”, berättar Jakob. Vilken tur vi har; Phil och Sandras plats, brevid oss är också ledig! Nu börjar alla hälsningsprocedurerna, med våra grannar och de vill höra hur vi haft det på Algarvekusten, såklart! Errol är alldeles överlycklig över att vara tillbaka igen! Jakob tar genast med honom till sin husvagn för att bjuda på en sparad brödkant.

Vi boar in oss på vår plats och när vi sedan sitter ute i solen och sen-lunchar, kommer Phil, Sandra och Fidel inglidandes på campismon och de återtar också sin gamla plats! Allt är i sin ordning igen!

Björn är Fidelvakt

Snart nog är det dags för vår fotbollsmatch; nu har ju spelarna vilat en hel vecka! Ivriga rusar vi ut till planen och drar igång matchen. Strax dyker det upp ett damlag från Tyskland, som bjuder in sig själva till matchen. De är självklart välkomna att delta i turneringen; men det visar sig snart nog att Tyskland inte alls kan spela fotboll! Tyskland uppvisar totalt ointresse; det blir en omedelbar utvisning! Matchen rullar vidare, men blir ganska kort idag. Spelarna klarar inte av att rusa efter bollarna i dagens värme; det blir oavgjort mellan Holland och Sverige; båda spelarna slänger sig samtidigt, handlöst i skuggan för att finna svalka.

Nu är det dags att fira vår ”re-union” med Phil och Sandra, med varsin gin och tonic, vid Homers solsida. Vi har en trevlig stund tillsammans och när solen dalar, flyttar vi in i Homers goda värme, för att fortsätta vår samvaro med fortsatt diskussion om världsproblemen.

Mörkret faller och världsproblemen är fortfarande olösta, men nu måste vi ändå skiljas åt; Errol påtalar att han vill gå ut på kvällspromenad och Fidel vill ha sin kvällsmat.

Vi har turen att få ett välkomnande av Tornugglan, när vi promenerar iväg med Errol; som spöket Laban glider ugglan fram mellan träden framför oss!

Det känns bra att vara tillbaka i Castro Verde!

180118 Torsdag Silves – Quinta do Lago – Silves

Vi beslutar oss för att fortsätta med utflyktsmål till kusten, för att fortsätta med fågelskådning. Idag åker vi österut, till början av naturreservatet Ria Formosa, nämligen Quinta do Lago (ungefär 5 mil från Silves). Området består av strövstigar mellan saltvattenlaguner; en lång träbro leder sedan ut till sandstranden och Atlanten.

Området är välbesökt av turister och golfbanorna ligger ibland ända nere vid havet. Här joggar man, cyklar och promenerar.

Vi får en fantastiskt fin skådardag! Vädret är ljuvligt, med 20 grader varmt och strålande sol. De stora områdena, där vattnet dragit sig undan, är rena eldoradot för vadare av olika slag. Nu får vi se oss mätta på vadarfåglar; Små- och Storspov, Roskarl, Rödbena, Svartsnäppa, Kustpipare och många, många fler som vi inte är kapabla till att bestämma! Ja, området erbjuder det mesta; rovfåglar, småfåglar, sjöfåglar och hägrar.

Vi går naturligtvis över träbron, ut till Atlanten, för att få en liten sväng på stranden också. Errol badar flera gånger och rusar som en tok i sanden!

På tillbakavägen mot Homer, stannar vi upp och kikar på en rovfågel, som stryker över de låga buskarna i sanden. Vi ser den en god stund och bestämmer oss sedan för att det är en trolig hona Ängshök.

Nu är vi trötta, alla tre och åker tillbaka till Silves igen. Precis som igår, är det nästan kväll, när vi kommer tillbaka. Medan Errol vilar en stund, innan kvällspromenaden, kikar Eva på Facebook. Första inlägget som kommer upp, är från ”Algarve Portugal Rare Birds”, med en rapport om skådad Stäpphök, exakt på samma plats och tidpunkt, som vi skådade den troliga Ängshöken. Det var alltså en Stäpphök, vi såg! Ibland är det då riktigt bra med Facebook!

När vi besökte Ferragudo, glömde vi bort att berätta, att det finns möjlighet att göra båtturer därifrån, hela året runt, uppför Rio Arade till Silves. Det kan vara en härlig utflykt!

Errols kvällspromenad avslutas med en riktig ”street-fight”! När vi nästan är tillbaka vid ställplatsen, kommer det tre, stora hundar, rusande i full karriär bakom oss; varav den största busen rusar rakt på Errol, så han ramlar omkull. Errol bangar inte, utan rusar upp och försvarar sig, medan de andra två hundarna ”hejar på”. Eva får ingripa och sparkar till den stora busen rejält i sidan; vilket gör att han går i reträtt. Errol och Eva går värdigt därifrån, med de tre busarna skällande efter oss. Vi tittar nöjda på varann och enas om att vi gjorde ett bra team-work!

Imorgon åker vi tillbaka till Castro Verde igen, men vi är mycket nöjda med vår Silves-vecka. Vädret har varit underbart och vilka härliga utflykter vi har kunnat göra; Armacao de Pera, Ferragudo, Alvor och Quinta do Logo samt promenader utmed Rio Arade i Silves förstås!

180117 Onsdag Silves – Ferragudo – Alvor – Silves

Utflyktsmålen idag ligger bara någon mil väster om Silves. Vi åker först till den lilla, mysiga, genuina staden Ferragudo. Det är bara Rio Arades utlopp som skiljer Ferragudo från staden Portimao, som syns så nära, på andra sidan vattnet.Vi ställer Homer på ett strandområde, alldeles intill staden. Det är också ett område där många husbilar fricampar.

Området där husbilar fricampar, med Portimao i bakgrunden

Ferragudo

Vi promenerar utmed stadens kajkant och sedan ner på stranden, bort mot Castellet. Errol får såklart tillfälle till ett dopp, med efterföljande ”labbefnatt”. När vi går nedanför Castellet, dyker det upp en Pilgrimsfalk ovanför våra huvuden; den cirklar runt en stund och försvinner sedan vidare.

Errol måste bara bada!

Vi vänder sedan tillbaka samma väg; kikar in i den lilla Saluhallen, men handlar inget idag. Avslutar besöket i Ferragudo, med en glass innan vi far vidare.

Vi åker nu till staden Alvor, för att strosa omkring i naturområdet vid Rio Alvors utlopp. Området är stort och försett med kilometerlånga träspångar, genom våtmarkerna mellan havet och Rio Alvor. Vi hoppas på bra fågelskådning, men nu är det flod och mycket vatten, så då lär vi inte få se så mycket fågel.

Vi vandrar dock iväg och njuter till fullo av det ljuvliga vädret idag; det är strålande sol och säkert 20 grader varmt. Alldeles för varmt, tycker Errol, som bara måste få ta sig ett dopp till! Nåväl, några vadare får vi ändå skåda; en flock med små Sandlöpare som rusar utmed vattenbrynet, både Rödbena och Svartsnäppa visar upp sig, några Småspovar och Fisktärnor får vi också se.

Mycket nöjda med dagens härliga utflykter, far vi tillbaka till Silves igen. Utmed vägen ser vi nu att Mandelträden har börjat blomma!

Det är nästan kväll när vi landar in på boplatsen igen, men en kort kvällspromenad får det allt bli ändå för Errol, även om han är helt slut, efter en dag med flera Atlant-bad och ”labbefnatt” på stranden. Tursamt nog visar familjen Helena-astrild upp sig så fint i de sista solstrålarna.

Utflyktsmålet för imorgon är ännu inte bestämt!

180116 Tisdag Silves – Armacao de Pera – Silves

Efter vår frukost, sätter vi vårt utflyktsmål till Armacao De Pera, inte mer än någon mil från Silves. Där finns en härlig, lång sandstrand vid Atlanten, med saltlaguner innanför sanddynerna, samt ängsmarker som påminner oss om Ölands natur.

Vi strosar omkring flera timmar i området och njuter av det underbara vädret. Vi ser inte särskilt mycket fågel! I saltlagunerna skådar vi endast mängder med Snatteränder och Sothönor samt en Gråhäger. Vi blir dock mycket glada över att möta de första svalorna; både Hussvala och många, många Backsvalor som susar över huvudet på oss! Det är ett vårtecken!

Solanum sodomaeum , dödligt giftig

Errol blir såklart jättevarm under promenaderna och tar första, bästa chans till ett dopp i närmsta saltlagun. Han simmar omkring en god stund i vattnet, men minns att vattnet är salt och odrickbart, så han simmar hela tiden med skarpt, stängd mun. Så fort han kommer upp i sanden igen, får han ”labbe-fnatt” och rusar omkring som en svart komet på stranden. Det är härligt med bad och sandstrand!

Först bad och sedan "labbe-fnatt"

Vi strosar omkring en liten stund i stadens, än så länge, ödsliga turiststråk, innan vi går tillbaka till Homer, för att fara tillbaka till Silves igen.

Vi kan solnjuta en stund, vid Homersidan, idag också. Errols kvällspromenad blir idag inte så lång; han är trött efter en dag på stranden och vill hem till sin madrass för att sova.

Imorgon tar vi nya tag och ser ut ett nytt utflyktsmål; förhoppningsvis i fint väder!