180516 Onsdag Heide – Grenå Danmark – Hjo Sverige

Igårkväll träffade Errol på en liten, tysk Beagle-pojke, 7 månader gammal. De båda fann varandra direkt och började busa omkring på ställplatsen, helt vilda. Det hela gick så vilt till att Errol lyckades sno sig ur sin lina och då blev genast leken än galnare! Errol for omkring, som en rund, svart boll och ville inte sluta med leken. Till slut måste dock detta få en ände; Errol lät sig kopplas tillbaka på sin lina och unge herr Beagle släpades hem till sin bobil. Imorse träffades de igen, under sina morgonpromenader och samma vilda glädje uppstod! Men, tyvärr allt roligt har ett slut; vi ska åka vidare idag!

Under kvällen bestämde vi oss för att njuta ännu en dag av det underbara vädret och bara flytta oss upp till Vadehavet i Danmark, närmare bestämt till Ribe. Imorse revideras beslutet och vi bestämmer oss för att åka ända upp till Grenå och stanna där över natt. Det går snabbt att resa genom Danmark på fina vägar och enligt GPS:en ska vi anlända tidig eftermiddag. Med andra ord hinner vi njuta av det fina vädret och ändå vara på plats, för att boka färjebiljett och resa hem imorgonbitti.

Sagt och gjort, vi startar resan! Vi stannar till i Viöl, för att köpa med oss gott, tyskt bröd på Aldi. Vi laddar en hel kartong, med det saftiga brödet. Sen kör vi vidare igen.

Vi anländer till Grenå, strax före kl 14. Eva och Errol går genast en kort kiss-promenad, innan vi ska äta sen-lunch.

När vi går tillbaka mot Homer, ser vi Björn komma körande och han tutar vilt när han får se oss! Vi förstår vinken och börjar springa bort till Homer! Det visar sig att en färja avgår alldeles strax; kl 14:20; vi hinner kanske boka in oss på den! Snabbt in i Homer och med blixtens hastighet bokar Björn vår biljett på Stena Line, till Varberg.

Vi slänger oss bort till incheckningen och kvinnan där upplyser oss om att vi har en himla tur, som kommer med ombord, för färjan är nämligen försenad 1 timme. Tur som en tok! Vi inrättar oss i vår kö; kissar Errol en gång till och fixar iordning några smörgåsar att ta med ombord.

Väl ombord, sätter vi oss ute på soldäck, på läsidan och bara njuter av överresan! Stena Line bjuder oss även på kaffe, eftersom vi är så försenade. Det passar perfekt till våra mackor. Det är inte alls mycket folk på båten, så vi kan hitta en fin plats för oss i solen och för Errol i skuggan.

Vilken underbar båtresa; vi sitter kvar ute på soldäck ända fram till Varberg! Vi kör iland 19:45 och glider sedan sakta hemåt i den ljumma vårkvällen. Vårkvällen hinner också övergå till natt, innan vi är hemma! Vi vill nämligen se de fina trakterna vi bor i och väljer därför att köra den lilla vägen över Varvsberget; från Falköping till Ekedalen. Detta visar sig inte alls vara ett rätt val; där pågår ett vägarbete och nästan hela vägen är därför uppgrävd! Oj,oj,oj vilken myrfärd det blir! Nåväl, vi landar in på vår gata vid midnatt och är så glada att återse vårt hem, som nu känns som ett palats att komma in i!

Det är lika underbart att komma hem till vårt hus, som det är att resa iväg på upptäcktsfärder ut i världen med Homer! Nu ska vi njuta av sommaren och sedan längtar vi redan efter hösten, med planering av ny resa!

180515 Tisdag Buxtehude – Heide

Vår plan för dagen är att åka med färjan över Elbe – Wischhafen - Glückstadt, för att slippa den tråkiga vägen via Hamburg. Sedan får vi se hur långt norrut vi kommer idag. Vi åker genom Altesland och alla fruktodlingarna; dock är ju alla fruktträden överblommade nu!

När vi kommer fram till Wischhafen är det en lång bilkö framför oss. Nåja, det är bara att inordna sig i ledet och vänta! Vi ser snart att en man sorterar ut alla personbilar och låter dessa åka före oss, lite större fordon. Under denna långa väntan hinner vi se stora flockar, tusentals, med Vitkindad Gås. En Rörsångare underhåller oss också flitigt med sin sång, genom Homerfönstret. Björn tar och ringer vår fantastiske husvakt och hör om allt är bra därhemma. Han svarar lugnande att allt är precis som vanligt och sig likt, som innan vi for!

Ja, vi väntar och väntar: väntan blir faktiskt 2 timmar lång innan vi får fara ombord. Färjan kostar 17:50 euro för Homer och 2 personer; resan tar ca 30 minuter.

När vi väl kommer iland, har vi inte så stor lust att åka alltför långt idag. Vi ställer målet på Heide, ca 7 mil norrut.

Vi kommer fram till ställplatsen lagom till vår sen-lunch. Ställplatsen är ordnad i två olika sektioner; ”rondellen” - där det finns tillgång till el = 7 euro/dygn; sedan finns det platser utanför ”rondellen” = 5 euro/dygn, utan tillgång till el. Tömning av toa och påfyllning av färskvatten kostar, tömning av gråvatten är gratis. Vi konstaterar nu att vi faktiskt varit här tidigare. På vår första vårresa söderut 2016 kom vi hit i mars, sent på kvällen, men valde då bort att betala 5 euro bara för att sova. Vi ställde oss då på en skolparkering, inte långt härifrån.

Idag kör vi en repris av gårdagen och tar siesta efter vår sen-lunch, för att senare gå en stadspromenad in till stadskärnan, som lär ha Tysklands största torg! Vi får en mycket varm, 2 km promenad in till torget. Vi har 26 grader varmt idag också, men Errol kämpar på!

Tysklands största torg användes under 1400-talet till kreatursmarknad, men idag är det helt belamrat av en ”super-cirkus”! Det är den största cirkus vi någonsin har sett! De har ju ett helt Zoo med sig; lejon i burar, lamadjur, strutsar, zebror, kängurus. Så vi ser inte värst mycket av torget idag!

Vi går runt Tysklands största torg iallafall och passerar då också St Jürgen-Kirche. Kyrkan byggdes 1559.

Sedan strosar vi hemåt igen och njuter åter av en ljummen ute-sittarkväll!

180514 Måndag Greven – Buxtehude

Härligt; vi vaknar till värme och sol igen! Vi gör en resplan för dagen, direkt efter frukost. Vi tänker oss att åka i riktning mot Stade, via Altland, i ett vackert fruktodlingslandskap. Vi sätter de första koordinaterna på Buxtehude, mellan Hamburg och Stade. Buxtehude ligger på gränsen till Altland.

Idag visar sig norra Tyskland; Niedersachsen, från sin bästa sida. Det är klarblå himmel, strålande sol och 26 grader varmt! Dock är det trafikstockningar och ”Stau” med jämna mellanrum och nu är också långtradartrafiken i full gång, vilket gör att restiden förskjuts med ett par timmar!

Vi kommer fram till Buxtehude vid 14:30-tiden, efter att ha stannat för Errol-kiss och lite inköp av matvaror.

Ställplatsen är centralt belägen. Avgiften 5 euro betalas i automat. Tömning av toa och gråvatten är gratis, men färskvatten och el kostar extra, via automat.

Efter vår sen-lunch, behöver vi alla en siesta i värmen! Sen är det dags för en stadspromenad. Buxtehude har nästan 40 000 invånare. Det är en gammal Hansa-stad och tillhörde Sverige mellan år 1648-1719. Buxtehude är även känt som en sagostad. Sagan om kapplöpningen mellan haren och igelkotten (bröderna Grimm) utspelar sig här.

Vi strosar runt i stadskärnan Altstadt någon timme. Vi går till Rådhuset och läser där information om Häxprocessen i Buxtehude. Mellan år 1540-1644 blev 21 kvinnor anklagade för ”häxeri”. Av dessa utsattes 15 st för grym tortyr och 13 av dessa brändes sedan på bål! Hua, det var ju likadant i Sverige; här avrättades ca 400 personer för häxeri mellan åren 1492-1704. I Rådhuset finns också turistinformationen, som precis har stängt när vi kommer! Typiskt!

Vi letar oss sedan tillbaka till boplatsen och sitter ute och njuter av den ljumma kvällen. Nu får vi också tillfälle att öva oss på det tyska språket, då en av våra tyska bogrannar vill ha sig en pratstund. Han berättar om sitt liv och att han med sin hustru varit i Sverige; i det vackra Dalsland och farit med gummibåt, ända ner till Vänern!

180513 Söndag Pont-à-Mousson – Greven Tyskland

Inatt sov Eva dåligt; det åskade och regnskurade under efternatten, så det var ett evigt öppnande och stängande av takluckan! Det var jättevarmt, men vi vill heller inte att det ska regna in! Det är fortfarande mulet och småregnigt på morgonen, men idag har vi ändå tänkt att ha en resdag, så vädret får vara ok för detta ändamål.

Vi säger farväl till våra danska grannar, som också ska åka vidare hemåt idag. Dock ska de stanna i Tyskland för att hämta en hundvalp med sig hem.

Vi sätter fart mot Frisange i Luxemburg för att tanka lite billigare diesel (1:10 euro/l) och så köper vi några flaskor god Pastis. Sedan tuffar vi vidare in i Tyskland, med riktning mot Köln, via Trier; vi undviker Moseldalen och kör istället via Bitburg mot Köln. Vi har målsättningen att köra förbi storstäderna Köln och Dortmund idag, för att slippa all långtradartrafik, som har körförbud under hela dagen.

Vi möter Ruhr-området i dimma och regn, precis som vanligt! Vi måste dock göra en kort rastning för att äta en smörgås och låta Errol kissa; i ösregn! Sen fortsätter vi i rask takt, men det är många trafikstockningar, med långa köer förbi alla vägarbeten, utmed vår färdväg idag. Tack och lov då, att vi slipper långtradarna!

Som slutmål sätter vi Greven, strax norr om Münster och vi anländer först strax före kl 18, i ösregn! Ställplatsen är t o m avstängd på grund av allt regn, men de har istället extra platser i hamnens vinterförvaring av båtar. Ok, vi får ställa oss där och vi har el också, vilket är bra när det regnar så mycket. Vår Homer-hjälte Errol, har nu åkt bil hela långa dagen, med endast en enda kort kiss-paus. Nu får han mat och en ös-regnspromenad, vilket inte bekommer honom! Vi går utmed Ems-kanalen och han är lycklig över att få rusa i sin egen frihets-takt.

Det blir dock desto tråkigare när vi kommer tillbaka till Homer! Invid Homer-dörren är det mestadels en vattenpöl och däromkring mjuk, svart sörja; det sitter fint fast i Errol-tassarna. Det är inte helt lätt att torka den gossen, utan att få allt svart med in i Homer! Vi gör dock vårt bästa!

Nu är vi våta och hungriga; nu sätter vi på fläkten och lagar mat!

180512 Lördag Pont-à-Mousson

Åh, så skönt det känns att inte ha någon brådska efter frukost! Vi bara slappar hela förmiddagen och beundrar våra Bruna Glador, som patrullerar över närområdet.

Men, Errol måste ju ändå ut på promenad! Det är mycket varmt idag, ca 25 grader, så vi går utmed Moselle för att få lite svalka. Det är inte en människa ute på promenadstråket, så Errol kan strosa lös i egen takt. Han är inte sen att ta tillfället i akt; en simtur i Moselle är väl aldrig fel? Nåja, han måste bara få svalka sig, för att kunna gå vidare! Vi går genom centrum tillbaka och läser åter på minnesmärket som sitter på Pont Gélot; bron bombades och totalförstördes 1944 och återställdes först 1949. Det är ett olustigt minnesmärke och det finns fler, över hur många av stadens invånare som dödades, både under första och andra världskriget. Staden var verkligen drabbad!

Pont Gélot

Saluhallen med Eglise Saint Laurent i bakgrunden

Idag byter vi ut våra holländska bogrannar mot ett danskt par, som dyker upp när vi sitter ute och sen-lunchar. Det blir en pratstund med dem förstås och de pratar ”skandinaviska”, som de säger; barn och barnbarn bor nämligen i Ystad. Errol blir som vanligt uppspelt och glad, när grannar byts ut. Som tur är, var holländarna och nu även danskarna hundvana och hundglada!

Errols kvällspromenad blir åter utmed Moselle, fast åt motsatt håll. Vi sitter en stund på en bänk och studerar kvällsaktiviteterna utmed Moselle; fiske, båtturer, matning av Knölsvanar och ett gäng som jobbar med att förflytta en lång brygga med hjälp av två små motorbåtar (inget enkelt jobb i Moselles strömmande vatten!).

Vi går hem och sitter ute i den ljumma kvällen och planerar morgondagens fortsatta färd; Luxemburg och vidare in i Tyskland!

180511 Fredag Givry – Pont-à-Mousson

Vi lämnar Givry, efter frukost. Vi tycker mycket om den lilla staden Givry och även ställplatsen, med närhet till både historiskt center och naturen, med fina promenadstråk. Ställplatsen är gratis, med tömning av gråvatten och toalett, att fylla på vatten kostar en polett som köps i stadens affärer.

Dagens mål blir Pont-à-Mousson, en av våra favoritplatser. En vacker stad vid Moselle, med en jättebra ställplats i småbåtshamnen; 10 euro inklusive el, vatten, tömning, dusch och dålig wifi.

Vi ger oss av och vår resa går delvis via ”Route des Grands Crus”; där det idogt arbetas på vinodlingarna med att beskära och bespruta vinstockarna. De speciella traktorredskapen liknar stora insekter som rusar fram över vinodlingarna.

På andra sidan Dijon, övergår landskapet till rapsfält och betesmarker. Idag ser vi många rovfåglar utmed resvägen, mestadels är det Bruna Glador. Vi ser en Brun Glada som störtdyker ner i ett rapsfält, helt nära vägen, för att fånga sitt byte.

Vi stannar till i Longeau och köper några burkar Dijon-senap på Intermarché, rastar Errol och äter en frukt, innan vi fortsätter mot Pont-à-Mousson.

Vi anländer vid 14:30-tiden och får nästan den sista platsen! Oj, idag är det verkligen fullt här! Vi boar in oss på vår plats och tar snarast en välbehövlig promenad med Errol. Vi måste ju bara först av allt beundra den fantastiska Eglise Saint Martin, byggd på 1300-talet. Den är så otroligt vacker!

Vi går bron över Moselle och fram till Turistinformationen, för att hämta en stadskarta. Vi passerar förstår torget och förbi Maison des 7 Péchés Capitaux (de 7 dödssyndernas hus) och strosar sedan vidare på gatornas skuggsidor förbi sjukhuset och ner mot promenaden utmed Moselle. Errol ber hela tiden om att få bada, men det känns inte alls bra att släppa ner honom i det smutsbruna vattnet. Han får bara stå ut med att torrskodd vandra hemåt igen!

Väl hemma, sitter vi ute vid Homer-sidan på kvällen och kan njuta av lite fågelliv, för en gångs skull. En Vit Stork kommer flygande över oss, strax därefter en Brun Glada, Göken gal som en tok och en Rörsångare håller konsert i vassen intill oss. Vi ringer till Phil och Sandra för att höra hur de mår och var de befinner sig. De är i Loire-dalen och åker så sakteliga vidare norrut. Det är härligt att hålla kontakten!

Imorgon tar vi en vilodag och stannar kvar i Pont-à-Mousson!

180510 Torsdag Montelimar – Givry

Efter frukost startar vi dagens restur. Idag tänker vi åka till Givry, en liten stad söder om Dijon.

Vi tuffar på genom varje liten stad och vi passerar 100-tals rondeller utmed vår färdväg. Vi borde nog räkna dem, för skojs skull! Det tar lång tid att passera Lyon idag. Vi hamnar i en mycket lång bilkö och sniglar oss fram, ända tills vi separerat oss från centrum-filen.

På andra sidan Lyon, är det dags att stanna för att rasta Errol och äta en smörgås. Som vanligt finns det ju aldrig någonstans att stanna, när vi vill. Till slut stoppar vi bara på en liten parkeringsplats utmed vägen; det får duga. När Eva besökte Nougat-affären i Montelimar igår, bjöds det på ett smakprov. Smakprovet sparades till ett senare tillfälle, vilket visar sig vara efter dagens avslutade smörgås-lunch. Ojojoj, vilken nougat; det här var annat än ”godis-nougaten” hemma i Sverige! Om vi varit kvar i Montelimar hade Eva allt handlat i affären. Den här nougaten hamnar i samma klass som Evas favoritgodis – marsipan! Montelimar måste bara läggas på minnet!!

Precis som igår, är vi framme vid ställplatsen, lagom till Errols middagsdags. Hotfulla, mörka moln, närmar sig Givry; så Eva och Errol ger sig snarast ut på promenad, medan Björn tar sen-siesta. Usch så ruggigt, småregnigt och kallt det plötsligt blir! Givry är en mycket liten, charmig stad och den ligger i vindistriktet Chalon.

Vilken tur vi har; Turistinformationen är öppen! Vi får en stadskarta och en liten broschyr om Givrys sevärdheter. Så börjar vi vår stadsrunda!

Vi kommer först till ”La Halle Ronde”, som ursprungligen var en byggnad för spannmålsförsäljning och den byggdes under tidigt 1800-tal. Den runda och höga formen erbjöd god ventilation, vilket gjorde byggnaden perfekt för förvaring av spannmål. Idag används hallen för konstutställningar.

Den lilla staden har också en kommunal tvättstuga, från 1800-talet. Där samlades kvinnorna på speciella tvättdagar och de använde aska som tvättmedel. Naturligtvis måste vi även se på fontäner och statyer, även de från 1800-talet. Slutligen går vi ut genom Stadsporten, byggd på 1700-talet. Motiven är hämtade från antiken, för att symbolisera hälsa, styrka och framgång. Porten pryds högst upp av ett klocktorn.

Det tar inte så lång tid att gå stadsvandringen, så nu går vi hem till vårt bo igen, men där visar Errol genast att han vill gå lite nedanför ställplatsen. Ok då; han får som han vill och se där börjar ju världens bästa hundpromenad; en oändligt lång gångbana sträcker ut sig i naturen. Det är väl tur att Errol är med och visar på alla möjligheter!