180329 Skärtorsdag Silves

Vi bestämmer oss för en hemmadag i Silves för med växlande molnighet och 16 grader varmt, kan vi gå långpromenader med Errol häromkring; helt ok!

Vi artbestämde orkidéen, som vi såg igår; Orchis Italica, eller ”The naked man”; vilket verkligen stämmer för om man tittar noga på själva blomman så finns alla kroppsdelar med! Det är tydligen den allra vanligaste orkidéen runt Medelhavet.

När Errol och Eva går ut på förmiddagspromenaden träffar vi genast på Aya och hennes husse. Först blir det en kort stunds lek, men ganska snart övergår paret till att gå sida vid sida och äta gräs, för att sedan uträtta sina behov. Eva frågar hur Aya stavar sitt namn och det visar sig att hon inte alls heter som vår segelbåt, Aya! Hon heter faktiskt Arya, efter en av huvudrollerna i Game of Thrones (mattes stora idol).

Arya och Errol

Errol och Eva går sedan vidare på sin promenad, upp över den lilla byn Monte Branco. Precis som tidigare år, sitter den gamla hanhunden mitt på huvudgatan och vaktar sin sträcka av byn. Eva är dock utrustad med ”hundpinne”, så han vågar sig aldrig ända fram. Exakt där hans revir tar slut, tvärvänder han och går hemåt igen!

Utsikt från Monte Brancos huvudgata

Vi går över Castellet tillbaka och här är det full fart med turister. Alla barer och restauranger har öppnat igen och trängseln är stor för att komma fram bland alla bilar, träningscyklister och promenerande turister.

Vi sitter faktiskt ute en stund på eftermiddagen idag också; solen värmer oss gott så vi äter fruktsallad och njuter någon timme. Errol har skaffat sig en nya vänner; våra grannar fransmän, som vi träffat på här många gånger tidigare, har länge försökt få kontakt med Errol, men de har inte lyckats. Till slut berättar de att deras hund nyligen fått avlivas, men de älskar hundar; ”får vi ge honom några hundgodisar”, undrar de. Javisst; vilket nu innebär att varje gång vi går förbi deras husbil skyndar de sig att hämta Errolgodis och mata i honom. Härliga vänner, tänker Errol!

Kvällspromenaden blir utmed Rio Arade och vi går också in på Continente, för att se om de har något litet rivjärn som vi kan köpa. Vi har nämligen köpt en stor, fin, färsk ingefärsrot, men saknar rivjärn. Jodå problemet löses genom att köpa en ”ostrivare”. Nu får vi gå hem och prova att riva ingefära till kvällsmaten!