På morgonen, när vi sitter och äter vår frukost, får vi se en nyduschad och förtvivlad Sandra, endast iförd en kort morgonrock, irra omkring runtom våra bobilar. Vi frågar genast vad som hänt; ”Fidel måste har smitit ut ur husbilen”, säger Sandra. Vi avbryter genast vår frukost och rusar ut för att hjälpa till med sökandet! Eva kryper runt och kikar under närmsta husbilar och Björn söker i övrig närmiljö; men ingen Fidel syns till! När vi letat och ropat en stund, kommer Sandra bärandes på sömnig, nyvaken Fidel; ”förlåt, han låg och sov långt fram i bobilen och vi såg honom inte”, säger Sandra befriande! Nu är alla glada igen och vi kan återgå till vårt frukosterande.
Idag åker vi på utflykt, i strålande sol, till Algarve-kusten. Vi är sugna på fågelskådning, så vi tänker besöka en saltlagun; Foz do Almargem; vid Quarteiras strand. Där har vi varit förut och vet att det är ett givande område för fågelskådning samt en härlig sandstrand med Atlantbad för Errol. Men, oj så förvånade och besvikna vi blir! Saltlagunen är torrlagd, sånär som på en liten, smal ränna med vatten i mitten. Där går ju onekligen några vadare; Svartsnäppa, Sandlöpare, Styltlöpare; men det är ju ingen idé att gå någon promenad utmed en lagun, som inte finns!
Vi går en promenad utmed stranden istället och låter Errol springa loss i sanden. Konstigt nog slänger han sig inte i havet omedelbart, utan lufsar på, mer i undersökande syfte.
Efter en stund dyker det dock upp en högrest, tjusig tik på stranden och de båda fattar genast tycke för varandra. De jagar varandra i rasande fart, så sanden sprutar. Errol rusar strax ned till vågorna och slänger sig i, medan flickan imponerad tittar på. Hela leken upprepas om och om igen, tills vi får sätta stopp, eftersom vi och flickans ägare är på väg åt motsatta håll. Hennes ägare berättar att tiken är en Portugisisk herdehund och hon är endast 7 månader gammal, men redan högre än vår Errol. Det blev en lyckad strandraggning och Errol lufsar nöjd vidare tillsammans med oss.
När vi sakta går tillbaka utmed stranden och spanar ut över havet, får vi höja våra kikare och skåda in en alldeles ny art för oss. En havsfågel som är spolformad, helt mörk med smala vingar kommer flygande och dyker sedan rakt ner i vattnet för att fånga en fisk; kommer upp igen och flyger vidare. Med fågelbokens hjälp bestämmer vi den till en Grålira!
Vi avslutar sedan vårt fågelskådande och äter lunch i Homer, innan vi sakteligen kör hemåt till Castro Verde igen. Självklart stannar vi och köper 5 kg apelsiner utmed vägen! Vi är nöjda med vår utflykt, alla tre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar