180406 Fredag Castro Verde – Castro Marim

Idag är det dags att göra helt klart för avfärd och säga ”goodbye” till de vänner som ännu är kvar på boplatsen. Vi kommer ju att ha fortsatt mail-kontakt med de flesta av dem! Innan vi åker har vi också en videochat med Phil och Sandra, som just nu är i Cordoba i Spanien. Vi bestämmer att ses imorgon och de föreslår att vi ska mötas i Sanlucar de Barramed, strax norr om Cadiz. Perfekt, tycker vi; det är precis den vägen som vi vill åka!

Efter att Eva har klippt håret, för det fantastiska priset 90 kr, säger vi farväl till Castro Verde; men vi ses igen!

Vårt mål för dagen är Castro Marim, för att kanske hinna få lite fågelskådning runt saltinerna, innan det lovade kvällsregnet komer? Vi väljer att åka vägen förbi Mértola, över bergen, genom Guadianas naturreservat. Det är en fantastisk utsikt, över vida vidder, hela vägen. Vi färdas hela tiden genom stjärnhimlar av Cist-rosor! Det är så vackert! Vi stannar vid Foz de Odeleite för en sen-lunch. Där är det en fantastiskt vacker vy, men det blåser för mycket för att vi ska inta vår lunch utomhus. Det blir bara en kiss-paus för Errol och lunch inomhus, innan vi far vidare mot vårt mål.

Väl framme i Castro Marim, går Björn genast iväg och köper ett halv kilo färska jordgubbar, till priset 13 kronor. Sedan landar vi in på ställplatsen och tar en stunds siesta, innan vi laddar för fågelskådning.

Framåt 17-tiden hänger vi på oss våra kikare och går till saltinerna, med mörkt hotande moln bakom ryggen. Det finns en hel del Vadare att kika på och vi kan snabbt räkna in Svartsnäppa, Skärfläcka, Svarbent Strandpipare, Kärrsnäppa och Styltlöpare. De är väl allihop rastande här under sin flytt.

Medan vi intensivt skådar glömmer vi helt bort vad Errol sysselsätter sig med! Och vad gör en labrador, om inte badar? Åh, så arga vi blir på honom! En våt och lerig saltinlabrador är det sista vi vill ha med oss in i Homer! Och nu börjar det regnstänka också; så det är lika bra att gå hemåt! Det visar sig helt omöjligt att få Errol ren; vi gör dock vårt bästa med en hink vatten och borste! Vi är inte de bästa vännerna!

Nåväl, det går inte att vara sur på en Errol någon längre stund. Han är snart torr och förlåten! Nu boar vi in oss i Homer för lite matlagning med ett glas vin och så ringer vi för att gratulera Carl, som fyller 14 år idag!

"Dvärgiris"